.

Puh, jag blev just klar med bokpresentationen som ska vara inne imorn eller på onsdag! Jobbigt var det, men jag blev sjuuukt nöjd. Lätt att jag får ett VG iaf! ;)

Såhär blev resultatet:
"Boken heter Alice i Spegellandet och är skriven av Lewis Carroll.
Jag tror att författaren har valt det namnet för att boken handlar om Alice som hamnar i ett "spegelland", där allting är tvärtemot det vanliga. Fram är bak, bak är fram, höger är vänster och upp är ner.
Det hela börjar med att Alice sitter och nystar garn i hennes vardagsrum. Men Alice's kattunge Kitty vill bara leka med garnet, så hon hotar Kitty med att skicka henne till spegelhuset om hon inte slutar. Hon börjar berätta för Kitty om spegelhuset; "Först och främst ska du veta, att det rummet som du ser i spegeln är alldeles samma rum som vårt vardagsrum, fastän allting är bakvänt. Om jag kliver upp på en stol, kan jag se hela rummet utom en bit bakom den öppna spisen. Jag skulle så gärna vilja se den biten! Har de en brasa där om vintern? Det kan man aldrig veta, fast när det ryket in i vår spis, kommer det fram rök i det rummet också. Böckerna där liknar våra böcker, men orden står baklänges i dem. Det vet jag, för när jag höll upp en bok framför spegeln, så höll de upp en bok därinne också. Ja, de har många vackra saker i spegelhuset. Tänk, Kitty, om vi kunde komma in dit! Jag tror allt, att det skulle kunna gå. Vi låtsas, att spegelglaset har blivit som ett slags tunt tyg så att vi kan gå igenom det. Nej men titta, nu blir glaset som dimma..!" Och vips, så befann sig Alice och Kitty i spegellandet. Där får de träffa på en massa konstiga varelser, såsom levande shackpjäser, talande blommor, ägget HumptyDumpty och tvillingarna TweedleDum och TweedleDee. Men det krångliga för Alice är att veta hur hon ska ta sig ut ur spegellandet. Hon måste vara smart, för att komma framåt måste hon gå bakåt, och det leder till en hel del problem och missförstånd.
Huvudpersonen i boken är Alice. Hon är en liten flicka med väldigt stark fantasi. Ett exempel är att Alice säger; "Du väckte mig, och jag drömde så roligt! Du var med mig genom hela spegelvärlden, Kitty! Visste du inte det, älskling?"
Händelserna i boken utspelar sig nog för ganska länge sen, eftersom att Alice sitter i sitt vardagsrum och nystar garn. Det tror jag inte att dagens ungdomar skulle göra. De skulle nog mycket hellre sitta vid datorn, se på teve osv.
Händelserna utspelar sig i spegellandet, vilket egentligen är ett stort shackbräde. Författaren beskriver inte miljön så värst detaljerat. Ett exempel som bevisar att beskrivningen av miljön inte är så detaljerad är; "Alice sprang in i skogen och ställde sig under ett träd." Författaren berättar nästan ingenting, bara att hon är i en skog och under ett träd. För att beskrivning skulle ha varit lite mer detaljerad, hade han ju t.ex. kunnat skriva om det var ljust eller mörkt i skogen, eller om trädet var stort eller litet.
Författaren använder ett ganska gammalt språk, men ändå lättförståeligt. Det finns en hel del ålderdomliga uttryck (vilket kan bero på att boken är väldigt gammal) och det finns varken slang eller svordomar.
Boken har inte gett mig så värst många upplevelser och tankar, med tanke på att jag kan ju knappast relatera till att befinna mig bland talande blommor och shackpjäser. Det kanske är så att man tänker på hur det var när man var liten, att man fantiserade mycket. Fast jag tycker boken är jättebra. Man fastnar lätt i den, för man vill alltid veta vad som händer härnäst. Den blir aldrig tråkig! ©"

Tror knappast att någon orkar läsa igenom texten, det skulle jag inte heller göra haha.. Men där har ni den iallafall, blev väldigt nöjd med den. Är sjukt stolt över mig själv! ;)